Design kan ha betydelse för maten i sig. Ett exempel är pasta. De olika sorternas form (och därmed design) påverkar hur pastan fungerar med olika typer av såser och råvaror. Tagliatelli, stortelli, makaroner, linguini och lasagneplattor lämpar sig olika väl i olika rätter. Bröd: en och samma deg kan bakas ut och gräddas till kuvertbullar, bagetter eller limpor, former med olika fördelar i skilda sammanhang, till exempel på en resa eller i en buffé. Potatis: kokt potatis, mos, tändstickpotatis, pomme frites och chips. Kött:tunna, tunna skivor av kött, för rätter som carpaccio eller sukiyaki, en rejäl stek på grillen, tärnat i vissa rätter. Pizzor: sådana med tunn botten, deep pan-pizzor och calzone. Ost: hyvlad till spån för vissa rätter, riven till pasta, smält i gratänger, i bitar på ostbrickan. 

 

Själva matens design har betydelse för hur ska tillagas – om råvaran är tjock och kompakt, eller istället lätt och tunn. Formen kan också påverka faktorer som hållbarhet – strimlad sallad har sämre hållbarhet än hela huvuden.

 

Matens design påverkar självklart det visuella intrycket, och är därmed en del av upplevelsen.  Tänk på hur olika ingredienser arrangeras och serveras på en tallrik eller ett uppläggningsfat: ett grönt basilikablad, en citronskiva, snyggt skurna tomater. En tallrik med bra suchi: mycket  design.

 

Design kan också påverka hur mat och dryck upplevs. Bra glas, med rätt form och material, och lagom tjocklek och volym, för vatten, vin eller öl – en klar skillnad mot att dricka ur en grov plastmugg. Kaffekoppar som passar expresson respektive latten, de många typerna av typerna av tekoppar och teglas.

 

Det kanske viktigaste: hur maten upplevs på tungan, den taktila känslan: en sval tzatziki, en len ärtpuré, en fiskfilé med fast kött, en chokladbit med perfekt sprödhet, en skiva grovt bröd, crema på en espresso…